Ni som läste min förra blogg kanske undrar hur det gick med mitt snusande.
Och jag vill härmed medela att jag är HELT nikotionfri. Jag har inte snusat på ca 4 månader och inte tuggat nikotintuggummi på ungefär 2 månader.
Jag känner mig verkligen duktig och det är först när man slutar som man inser vilket gift snuset/nikotinet är.

Det har som sagt gått ett tag sen jag slutade, men jag känner fortfarande ett mycket starkt drag.
Inte så att jag blir sur eller nått när nån snusar i min närhet, men jäklar vad sugen jag är!
Framför allt är det Skruf tranbär och Göteborg Rapé som jag saknar.

Det är tack vare Thomas som jag slutat snusa. Vore det inte för honom så skulle jag börja igen direkt..
Snus = inga pussar.
Ja, det var ju ganska enkelt isf.

Tidigare har jag ju bara haft pojkvänner som snusat och dom har ju inte brytt dig direkt.
Och eftersom jag har trivts väldigt bra med att snusa så har ju heller inte jag brytt mig o att sluta...


Min näst störta kärlek...

Men mitt temprament har förändrats otroligt sen jag slutade snusa.
Gråter för nästan ingenting och är otroligt känslig - speciellt när jag druckit alkohol.
Blir väldigt lätt deprimerad och tänker mindre bra tankar.
Inge kul alls.

Men ingen har sagt att det ska va lätt o sluta med något som man är beroende av, men jag är stark.


Puss :*